När planeringen för den nya terrängbilsgenerationen började 1965 beslöts att även planera för en ny motorcykel.

Kraven på den nya mc:n blev omfattande, bl.a. skulle den ha automatisk växellåda, kunna köras lika långsamt som marscherande trupp, ha en topphastighet av 110 km/h med två stridsutrustade soldater och kunna ligga ned med motorn på tomgång.

1971-72 deltog Husqvarna, Hägglunds och Monark i kampen om att få leverera den nya mc:n. De tog fram prototyper som genomgick prov 1972-73. Hägglunds valdes som leverantör, och kontrakt skrevs om fortsatt utveckling samt köp av ca 3 000 motorcyklar, med option på ytterligare 3 000.

1974-76 levererade Hägglunds ett antal provmotorcyklar. Trots att försöken med dessa ledde till omfattande förändringar visade det sig svårt att uppfylla alla krav och 1976 begärde Hägglunds att få överlåta kontraktet till Husqvarna,  vilket accepterades av Försvarets Materielverk.

1976-78 tog Husqvarna, med erfarenhet från sina framgångar inom off-roadtävling, fram provmotorcyklar som utsattes för bl.a. truppförsök. Det slutliga utförandet fastställdes 1978, och ett nytt kontrakt skrevs. Leveranserna av de 3 300 motorcyklarna skedde främst under åren 1980-81.

Från projektets början 1971 till dess att leveranserna skett tog det alltså ca tio år, fyllda av utvecklingsarbete, prov och kommersiella förvecklingar. Men så har inte heller MC 258A mycket gemensamt med den prototyp med hydrostatisk automatväxellåda som Husqvarna presenterade i mars 1972.

Motorcyklarna har främst använts av mc-ordonnanser och av trafiksoldater. I dag återfinns det stora antalet återstående MC 258A hos Frivilliga Motorcykelkåren, FMCK.